Vappu Johansson
Jag fick runda kopparplattor . Jag bestämde mig för att använda dessa.
Konsttryck är en sträng disciplin. Det som är gjort kan inte göras ogjort.
Ett lager färg kräver för ett annat att täcka sig. Ögat är tränat att söka efter fel. Jag har strävat efter perfektion men har varit tvungen att täcka fläckar.
Ateljén var trång ibland, men mitt sinne var fyllt av rymd och avstånd.
Kopparplattorna var tunga att hantera, men när jag överförde färg på dem och lät den flyta i papprets tomhet var jag för en stund lätt och lycklig.
Jag mindes livets början och skapade varelser som inte blev någons förfäder.
Utställningen innehåller djuptryck från åren 2022-2024. Verken har skapats med eftertanke och lager för lager.
Marjo Levlin
UNDERDOG (2024)
(2-kanalig videoinstallation B&W HD video, 30:00 min)
Vad är det att vara en renrasig stamtavlehund som fyller rasklubbarnas normer – en statussymbol som eftertraktas av människor och som avlas fram inom en snäv genpool? Vad är det att vara en blandrashund, en bastard, en halvblod som fötts ur ett slumpmässigt begär utan en intellektuell idé. Vad är det att vara en rashund som viftar på svansen på en hundutställning och omedvetet tävla om domarnas (smak)poäng? Vad är det att vara delaktig av konstvärlden med en avoghet mot att tävla och att vara medveten om deltagandet i tävlingen om domarnas (smak)poäng? Vad är det att vara finlandssvensk, finsk eller en blandning av de två, och har frågor om identitet eller människovärde överhuvudtaget med hundar att göra?
I sin experimentella dokumentär Underdog fortsätter Marjo Levlin en serie verk där vardagliga observationer, i det här fallet gjorda för ett decennium sedan runt samexistensen mellan hundar och människor, utgör det tema kring vilket den tvåspråkiga essäfilmen är uppbyggd, och som anknyter till teman från hennes tidigare verk såsom migration, rasbiologi och förhållandet mellan djur och människor.
Underdog nosar på och utforskar både hundars och människors värld; Den svartvita filmen springer fram ur barndomsupplevelsen av en krock mellan två samhällsklasser och språkgrupper, av föräldrar som bodde i olika länder och ett liv i knapphet (som väckte skamkänslor utan att vara dystert eller sakna kreativa lösningar) och går vidare till att utforska rashundars liv som genom aveln tenderar att få alltmer galna, sjukliga egenskaper och som jämställs med konstnärens observationer av människovärlden och livet i det motstridiga fält där allt fler människor lever i en mångkulturell värld.
Marjo Levlin (f. 1966 Graz, Österrike) är en bildkonstnär/filmskapare från svenskspråkiga Österbotten som bor och arbetar i Helsingfors. Hennes verk behandlar både personliga och universella teman och kombinerar historia och samtida fenomen. Levlin, som inledde sin karriär som målare, arbetar främst med kortfilmer och installationer och bygger ofta upp ett verk med hjälp av insamlade och upphittade föremål och genom slumpen. I hennes senaste verk har arkiv, vetenskap och forskning fått en allt starkare roll och dessa har visats i solo- och grupputställningar och festivaler sedan slutet av 1990-talet, både i Finland och utomlands. År 2021 tilldelades Levlin Risto Jarva-priset utdelat av Finlands filmstiftelse vid Tammerfors filmfestival för sin experimentella dokumentärfilm Ellipsis (2020).
Mediabox